Prinsesstårtans ursprung går tillbaka till början av 1900-talet och har koppling till den svenska kungafamiljen. Tårtan skapades av hushållsläraren Jenny Åkerström, som undervisade prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid, döttrar till prins Carl (bror till kung Gustav V). I sin kokbok Prinsessornas nya kokbok kallades tårtan först "grön tårta", men den blev så omtyckt av prinsessorna att den snart fick sitt nuvarande namn.

Det finns flera anledningar till att prinsesstårtan har fått en renässans.
Dels är nostalgi en stark trend inom mat och bakning – vi söker oss tillbaka till bekanta smaker från barndomen eller historien. Dels har det skett en explosion av kreativa variationer på klassiska bakverk, där konditorer och caféer skapar moderna tolkningar av traditionella favoriter.

Prinsesstårtan är visuellt tilltalande med sin pastellgröna färg och stilrena form, vilket gör den perfekt för Instagram och TikTok.

Ett exempel på prinsesstårtans moderna comeback är Sturehofs nytolkning av denna klassiker. Restaurangen serverar en elegant dessert i en liten coupe, bestående av luftig sockerkaka, hemgjord hallonsylt, len vaniljkräm, nyvispad grädde och ett tunt, grönt marsipantäcke, toppat med den ikoniska marsipanrosen. Denna moderna presentation har blivit mycket uppskattad och sprids flitigt på sociala medier.

En annan spännande trend är prinsesstårtesemlan, en kreativ fusion mellan prinsesstårta och semla. Denna variant kombinerar det bästa av två världar: den luftiga bullen och mandelmassan från semlan med grädden, vaniljkrämen och marsipanen från prinsesstårtan. Resultatet är en färgglad och smakrik bakelse som har blivit populär under semmelsäsongen.

En intressant trend är att prinsesstårtan allt oftare serveras i portionsstorlek, antingen som minitårtor, bakelser eller i glas. Detta gör det lättare att njuta av den utan att behöva köpa en hel tårta, och passar perfekt för cafébesök, festbufféer eller lyxiga fikastunder.