Tamarind

Tamarind, vad är det och hur kan den användas?
Tamarind är en ärtväxt som ursprungligen kommer ifrån Afrika, men är även vanlig i Indien.
Det är den enda arten i släktet och namnet kommer ifrån arabiska “tamr hind” som betyder indisk dadel.

Tamarinden är bland annat en mycket användbar syrlig smaksättare.

Tamarind växten är ett högt träd och dess ved är mycket hård och används bland annant till att göra promenadkäppar.
De hela frukterna och fröna äter man och de har en väldigt syrlig smak och innehåller 25 % socker.

Tamarindträdet kan bli upp till 20 m högt som blommar i upprätta klasar.
Tamarindfrukten består utav en skida som har en luden yta, med ett eller flera svarta skinande fröer inuti.
När frukten är mogen blir den brun på ytan med ett mörkbrunt kletigt fruktkött runt fröna i skidan.

Hur stora tamarindfrukterna blir är olika från växt till växt. De största kan de innehålla ett 15-tal frön men sällan mer än 10. De vanligaste är att frukten innehåller 4 frön.


Tamarind tros ha sitt ursprung i Östafrika men är idag vanligast i Indien och länderna i Sydöstra Asien och i Västindien.
Tamarindens hårda skal avger ingen fukt och pastan hindras därför från att uttorka och är då skyddad från omvärlden.
En oskalad frukt har därför otroligt lång hållbarhet.

Omogna tamarindskidor äter man som grönsak. Hela skidan äts som sockerärtor och passar bra i kött- och fiskrätter tillsammans med ris.

I den mogna frukten används den bruna kletiga massan som omger fröna mest men även fröna går att äta.
Tamarind säljs som färsk frukt men oftare som pasta i burk eller pressat till bruna kolaaktiga hårda kakor.

Juicen eller pastan används vanligen för dess syrliga och uppfriskande smak och passar utmärkt för indiska recept och t.ex. i curry och chutney.
I Indisk (och annan asiatisk) matlagning används tamarind på ett sätt som liknar användningan av vinäger och citron i västerländsk mat.

Den lämpar sig utmärkt i såser, vid sidan om eller marinader. Även de krossade fröna från frukten används ibland och då i kakor.
I Mellanöstern så görs det en lemonadliknande dryck från tamarindsirapen.

Tamarind används i HP-sås och Worcestershiresås för att få fram den syrliga smaken.

Tamarind har även haft stor användning inom folkmedicin i Asien och Västindien men även i västvärlden. Främst för att stimulera matsmältningen, för att den är milt laxerande och som febernedsättare. På Filippinerna används bladen från tamarind trädet i örtte mot feber. Fröna används i olika delar av världen mot feber, parasiter, infektioner och diabetes. Det sägs att tamarind kan sänka kolesterol och blodsocker
Tamarindpasta i burk kan du köpa HÄR!

Tamarind Paste innehåller inga fruktkärnor och lämpar sig utmärkt för tillagning av såser (ofta i kombination med mango) till grillade rätter och som marinad för kött och fisk. Sinigang (filippinsk sur soppa) tillagas också med tamarind som i olika indiska chutneyer och curryrätter.

Tamarindpasta, eller tamarindkoncentrat, är gjord av den syrliga massan inuti tamarindskidan.
Även om tamarindfrukten är släkt med jordnötter och kikärter, har det brunröda koncentratet en klibbig, dadelliknande konsistens med distinkt syrliga citrus- och fruktiga smaker.

Tamarindpasta används ofta i det thailändska köket och över den indiska subkontinenten. I Mexiko späds det ut till en populär dryck som heter agua de tamarindo, och anses till och med vara en av de mystiska ingredienserna i det ursprungliga Worcestershire-såsreceptet. Använd tamarindpastan eller tamarindkoncentratet som en skarp dressing med citrussmak för fisk, Pad Thai, eller smyg in lite i kolasåsen till en klibbig kolapudding.